Julbordets historia
Maten på det klassiska julbordet har ofta anor långt tillbaka i tiden, men vissa rätters historia är kortare. Julmaten är ju känd för traditionella rätter som exempelvis julskinka, köttbullar, sill, Janssons frestelse, lutfisk och risgrynsgröt.
Julmatens historia är lång, men när introducerades de nu så populära rätterna och dryckerna egentligen på julbordet, och varför?
Bröd:
Julbrödet skiljde sig från vardagsbrödet bland annat genom att det formades till figurbröd. Dessutom använde man siktat mjöl, vört till degvätska och ibland smaksatte man också med sirap eller saffran.Dopp i grytan:
Nedräkningen inför julen kallas ofta för dan före dopparedan. Under förberedelserna på julaftonen var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet som stod på spisen. Vanligtvis doppade man i grytan mitt på dagen. Men dopp i grytan är inte från början någon typisk julrätt utan det ofta hårda brödet behövde mjukas upp för att kunna ätas.Gröt:
Gröt ansågs som praktisk festmat när många skulle äta tillsammans. Den var inte bara huvudrätt vid jul utan också vid slåtter- och skördegillen. Men förr åt man inte risgrynsgröt utan korngrynsgröt.Inlagd sill och strömming:
Vår tids inlagda sill härstammar från den salta sillen som man åt till vardags förr. Så en uttjatad vardagsrätt har förvandlats till en delikatess i vår tid.Janssons frestelse:
En ansjovisgratäng som härstammar från 1800-talets ansjovislådor. Den fick sin nuvarande utformning kring sekelskiftet 1900.Juldrycker:
Den äldsta skandinaviska benämningen på julfirandet var att "dricka jul". Julölet skulle vara av bästa kvalitet. Som en föregångare till vår tids julbordsätande på restaurang kan man se byaböndernas förjulsfest, ofta på Tomasdagen den 21 december, då man gick runt i gårdarna och smakade på varandras julöl. Sen hembrygden upphörde har det uppstått olika blanddrycker som mumma. Julmusten lanserades 1910. Julbrännvinet spelade från 1600-talet en allt viktigare roll i julfirandet. Forna tiders julfirande var ofta en ren fyllefest.Glögg har sedan medeltiden druckits under hela året som en värmande dryck. Kryddorna dolde vonets dåliga kvalitet. Det är först i slutet av 1800-talet som den nämns som en speciell juldryck.
Julgotter/julgodis:
Hasselnötter och äpplen har lång tradition som julgotter. Exotiska frukter som fikon, dadlar, russin, utländska nötter och choklad- och marsipanfigurer kom när kolonialvaruhandeln utvecklades under 1800-talet.Julost:
Julosten gjordes gärna extra stor och brukade ystas redan på sommaren för att hinna mogna lagom till jul.Julskinka:
Att vi äter så mycket fläskmat på julen beror på att man under självhushållets tid inte åt annat än insaltat kött under det övriga året. Men vid höstens storslakt brukade man spara en eller ett par grisar som slaktades strax före jul och som avnjöts färskt och det ansågs som en stor delikatess. Julskinka hörde dock inte hemma på julbordet i bondesamhället. Skinkorna brukade sparas till sommaren och styckas till mindre bitar. Det mesta fläsket kokades förr i tiden och det feta spadet användes exempelvis till dopp i grytan. Julskinkan härstammar från slutet av 1600-talet, men åts då främst av de högre stånden. Det enda alternativet till fläskmaten var julgåsen som var en vanligt julrätt i England, Tyskland och Danmark och den förekom även i Skåne.Kakor:
Det var främst i stads- och högreståndsmiljöer som man åt kakor till julen. Pepparkakor och klenäter hör till de äldsta sorterna eftersom de inte krävde ugn för bakningen.Köttbullar:
Köttbullar brukar anses vara en svensk nationalrätt, men finns över hela världen under olika namn. I Sverige är det i dag vanligast att steka färsen, men den kokta varianten, frikadeller, dominerade under 1700- och 1800-talen. Att mala kött till färs är en ganska modern företeelse, men finskuret kött är historiskt sett en vanlig metod för att ta till vara sämre styckningsdelar eftersom människor hade problem med tänderna.Lutfisk:
Precis som dopp i grytan hör lutfisken samman med medeltidens fasta då man inte fick äta kött. Färsk fisk var svårt att få tag på under vintern. Ursprungligen åt man fisken som torrfisk - man skar tunna skivor som bultades för att bli mer lättuggade och som åts med någon form av fett, t. ex. smör. Tidigare var lutfisken en allmän helg- och festrätt som även åts vid bröllop, Mårten gås och midsommar.© Julbordsguiden (Källa Nationalencyklopedin, Nordiska museet)
Fördjupad information om julbord och julbordets historia hittar du här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Julbord