ANNONS

Julbordets maträtter

Honnörsorden för nutidens julbord är hemlagat och gammaldags. Även om de regionala och sociala skillnaderna syntes mer på julmaten förr, så finns det även idag julmatstraditioner som är speciella inom olika familjer, beroende på familjemedlemmarnas ursprung.

Det som idag betraktas som typisk julmat, var en gång allmogens festmat, antingen det gällde bröllop, begravning eller helg. Vad som gör julens matvanor särskilt intressanta är att de återspeglar ett kostmönster som vi egentligen övergivit för längesen.

Julgrisen

Julgrisens popularitet på julbordet har varit konstant genom tiderna, men i olika former. Den göddes in i det sista och slaktades strax före jul, ibland på Luciadagen. Man åt allt från grisen; revbensspjäll, fläsk, syltor och korvar av olika slag, grisfötter, tryne, svans och huvud.

Julskinka

Skinkorna saltades dock ofta ner och åts under sommaren, så dess förekomst på julbordet, hos gemene man, blir vanlig först i slutet av 1800-talet. I norra Sverige ersattes grisen ibland av kalv- eller oxkött, alltefter tillgång på platsen.

Skinkan och lutfisken representerar två sidor av julkosten: festkosten och fastematen. Den katolska julfastan, med sitt förbud mot köttmat upphörde under medeltiden först på juldagen. Senare upphörde fastan troligen på julaftons kväll. Långt fram i tiden hörde därför fisk och gröt till middagsmålet medan köttet sparades till kvällsmålet.

Fisk

Alltsedan medeltiden har alltså fisk varit en obligatorisk julaftonsrätt i Sverige. Där man hade tillgång till färsk fisk som gädda - alltjämt en av de viktigaste julrätterna i Stockholms skärgård - eller lake, åts den gärna.

Den norska eller bohusländska lutfisken är sedan länge förknippad med julbord i de flesta svenska hem. Många äter den alltjämt i stället för med potatis, som är yngre i vårt kosthåll.

Julgröt

Julgröten bestod av en vit gröt, av korngryn kokt på mjölk, till skillnad från vardagens vattgröt. Undan för undan efterträddes den av den exklusivare risgrynsgröten med sina importerade ingredienser. Ingen fick äta av julgröten utan att ha rimmat först. Ett typiskt grötrim:

"Jag sitter ijämte ett nöt och äter gröt"

Varpå svarades:

"Jag sitter ijämte ett fä och gör så mä"

I gröten lades en mandel. Den som fick mandeln i sin portion skulle bli gift under året.

Anglosaxiska inslag på julbordet

De anglosaxiska julmatssederna som kalkon och plumpudding blir allt vanligare på vårt julbord, men snarare under dagarna efter själva julafton.

© Julbordsguiden (Texten hämtad ur: GOD JUL - Från midvinterblog till Kalle Anka av Lena Kättström Höök).

dogear
Stäng